Dagens Film.

Såg en film i måndags jag tyckte var riktigt bra faktiskt. (För att vara svensk är det riktigt stora ord från sånna som jag). Tror ni pratat om den och också gillar den. Så Som i Himmelen - det trodde ni inte om  mig va! Med min favorit Mikael Nyqvist i huvudrollen. Hur kär blir man inte i hans karaktär då? (visserligen har jag en tendens att göra det i dem flesta av hans karaktärer. Kanske inte den i Smala Sussie dock.) Roligt är i alla fall att Micke håller till i Hollywood och hänger nu och förhoppningsvis spelar in lite fin film.

Men lite roligt att alla karaktärer verkar lite retardo eller så är det helt enkelt bara så människor djupt in i Norrland är. Det vet jag inget om.

Fin film plus massa kärlek till musik, då blir det bra. (även om kyrkkörsång inte direkt är mitt första val).

Fin låt, men finast är ändå när Conny gråter!

Och när hon träffar Conny i fängelset, det är den finaste scenen!

Conny är hemsk, men det finns ju något fint i honom. Som han säkert aldrig fått visa. Som han inte vet hur man visar. Men det syns i dem där tårarna. 

(Eller så är det helt enkelt för att det är Per Moberg som spelar honom som jag vill tro det).

Fast slutet. Vad hände? Dog han när han fick sin dröm? Ja men det var ju bra för han då.

Men hallåe! Lena då! Hon som hade sett till så hon inte skulle bli lurad och lämnad igen. Whaaat.

Och så lite roligt för filmälskare eller den som vill lära sig.